Varför växer mina växter mossa
När allt kommer omkring finns det frasen "moss är grön" som får oss att tänka på saftiga, mörkgröna nyanser. Mos växer tills det finns en repa i marken och trivs bäst när det är fuktigt och svalt. Därför, när gräset inte längre växer under året, lyser mossmattorna vanligtvis som en safir i den närliggande prakten. De kalla höstnätterna genererar många daggdroppar som glittrar diamanter i morgonsolen på denna mjuka "safirmatta", så du får glädje av "pärlorna"!
Mos fastnar i ett substrat med rotspiror från stammen. Dessa är inte riktiga rötter, utan en slags korta, fuktiga rhizoider, det vill säga rotströmmar. Moss har inte heller några blommor, men reproducerar på sporer. Den första målningen visar manliga växter från polytrichum, en björn. Detta, med namnen på olika typer av mossa, är ren vetenskap. På modersmålet kallas nästan alla arter bara mossa och därför bättre.
Men vissa arter bör dock nämnas: den vita, som vi kallar mosspynt eller vitmossa i kombination med adventsljusstakar, är inte mossa alls, utan rådjur. Hjort stiger och betar det på vintern i bergsområdet. Den riktiga vita mossan, vitmossa, är bra att använda till exempel när man använder Liljefjall till nya lökar och till vissa epifytiska växter som orkideer.
Vit mossa har långa, mjuka stjälkar, och den är saftig ljusgrön på toppen och nästan vit på den del som inte utsätts för ljus. Den säljs i tunga, torkade Tegelstenar, men lätta paket i vissa blomsterbutiker. Du skär en anständig bit och blötlägg den i, sedan sväller den vita mossan till en stor fluffig massa klar för användning. Att vara i din egen trädgård skapar du rabattkanter med torvblock, du får en vacker grön mosskant under hela året när mossporerna i den torra torven vaknar när torven dyker upp i trädgården och du börjar vattna.
Ofta får du också blåbär eller ris med ett transparent hålrum och olika typer av ormbunkar när du köper. Foto: Eric Hansson. Ptilium crista-castrensis. Det är bäst att trivas i blåbärsskogen, där den gillar att växa med husmossa och väggmossa. Liksom små fjädrar och löv liknar de klor och har en kort dubbel nerv.
Vad är anledningarna till att du får mossa i gräsmattan och vad kan du göra?
Plerosius Schreberi. En av de vanligaste mossorna i hela landet. Bilderna ser ut som CM julgranar och har en röd torso. Det växer ofta tillsammans med husmossa och en kamera. Foto: Erik Hansson Kiparess Styrelse. Hypnum Cuppressiforme. Enkel mossa på stenar, men växer nästan överallt. Det kan variera mycket i utseende. Foto: Patrick Engström från Rosmossa. Rhodobryum Roseum. De övre bladen är ordnade som en lök.
Den växer i skogen, helst i små sällsynta bestånd tillsammans med andra mossor, och därför kan det vara svårt att skilja. Foto: Erik Hansson Kvastmossa. Dicranum scoparium. Njut lite överallt i hela landet. Det ser ut som en sopborste. Bladen är långa och smala och minskar gradvis från basen till en smal spets. Foto: Erik Hansson Stor Honungsmossa. Politrichum är en kommun. Mossan från en skogsbjörn och mossan från en stor björn är likartade, men mossan från en skogsbjörn är mindre än 10 cm och har blad som är mörkare gröna.
Foto: Lars Salomon Palmmossa. Klimat Denroid. Plagiochila asplenioides. Lever är en mossa som växer på marken, på stenar och trädstammar i en fuktig skog. Foto: Eric Hansson Granvitmossa. Sphagnum girgensohnii. En av landet har cirka 50 vita mossor. De övre grenarna bildar kvinnliga stjärnor, som är tydligt synliga ovanifrån. Den blir heller aldrig röd, som flera andra vita mossor kan vara.
Sphagnum squarrosum. Det enklaste sättet att känna igen våra 50 vita mossor. Grenarna verkar ha markeringar på grund av de böjda spetsarna på bladen. Den växer främst i träskskogar i sällsynta reserver. Bazzania Trilobata. Den är vanligast i Götaland och trivs bäst på platser med hög luftfuktighet. Orthotrichum sp.
Att få mossa i gräsmattan händer de allra flesta.
H xxttemossor växer som små kuddar på träd och stenar. De har ofta många kapslar. Med lupp kan du se att mogna kapslar har bra tänder i hålet. Leucodon Sciuroides. Formar mörkgröna mattor på särskilt allierade. I torka böjer skotten uppåt som en ekorres svans. Bladen saknar nerv, de är får och har inte genomskinliga tänder på kanten. Rhytidiadelphus squarrosus.
Det är vanligt i våra gräsmattor. Det känns igen på bladspetsarna i form av en haka. Bladen saknar också en nerv, är triangulära och långa. Foto: Lars Salomon Lungmossa.
Marchantia polymorpha.