Landskapsvapen jämtland

Bakgrund [redigera redigera Wikitext] I December, i samband med begravningen av Gustav Vasa, hans son och efterträdare Eric XIV utvecklade vapen för alla 24, Sedan landskap i Sverige och Finland. Det senare landskapet fick sitt eget vapenlandskap under talet. De utfördes enligt den nuvarande rankningen mellan de landskap där Uppland ansågs i första hand. Svenska landskapsvapen inspirerades av de ceremonier som var vanliga i direktören för Western Renaissance Europe.

Heraldiska vapen användes både för arv och för olika provinser, liksom för nationalstatens makt.

Detta inkluderade Halland, Gotland, Härjedalen och Jämtland (svenska efter freden i Brömsebro [6] [7]), Skåne, Blekinge och Bohuslän (svenska efter freden i Roskilde [8]).

Erik XIV blev bekant med detta bruk på sina utlandsresor, inte minst i samband med Karl V: s majestätiska begravning. Det sägs att själva vapens utformning utfördes av en lovande konstnär som ägnade sig åt samråd med kung Eric. Två korsade pilar från Dalarna och en öppen krona fanns redan på mynten från talet. Detta inkluderade vapen för Småland och Värmland, där den senare fick en heraldisk örn istället för en järv.

Johan III under åren -70 bestämde sig för bearbetning av alla landskapsvapen, så de följde mer konsekvent stilens ideal under den rådande renässansen. Att vara en bondepublik, bestämde sig för att Sveriges krona använde Gotland, en tätning som visar bagage med en banderoll som redan är känd, trots att Gotland tillhörde Danmark under Gustav Vasas tåg, vilket var vapnet i processionen.

Vapnet försvann dock från den svenska serien, men återvände på grund av övergången till Sverige, tillsammans med vapen för Gotlandsdistriktet. På fältet, beströdda med blå kulor, en röd älg med gyllene skydd. Vapnet skapades i kombination med Gustav Vasas tåg, och att Österrike fick älgen var nog en slump. Ingår tillsammans med Hälsinglands landskapsvapen i vapnen för Jämtlands län.

Halland i ett blått fält är ett begränsat silverlejon med en röd vård där sådana ska användas. Inget sigill eller vapen för Halland är känt vid tiden för korsningen från Danmark, och lejonvapnet verkar ha skapats för Carl X Gustavs begravning, identiskt med vapnet för Hallands län. H xxlsingland i ett svart fält är en gulddollar med en röd vakt. Vapnet var på Gustav Vasas tid, som en enkel tubur som stod på alla fyra, men snart förvandlades den till en Stenbock som stod på bakbenen.

Ingår tillsammans med gestricklands landskapsvapen i vapnen för Hässleholms län. H xxirjedalen i Silverfältet, en framträdande svart hammare med en röd axelände, åtföljd till höger av en svart kostav, och till vänster av två pelare placerade och placerade en smideshammare med en röd axel, den övre kraschade. Det fanns inget vapen för Härjedalen när man korsade från Norge och kallas ett vapen i slutet av talet.

Tillsammans med Yamtlands landskapsvapen i Yamtlands länsvapen. J xxmtland i blått fält. En vandrande silverälg med en lyftfalk på ryggen och i en stolpe, åtföljd av en vänster, uppförd hund, båda gjorda av guld. Yamtland var till stor del ett självständigt landskap i Norge och delade redan ett sigill, vars huvudmotiv var det norska nationella vapnet. Därför ansågs det olämpligt som utgångspunkt för svenska landskapsvapen vid övergången till Sverige, och istället baserades de på det sigill som ingick tillsammans med Härjedalens landskapsvapen i vapnen för J Jjmtlands län.

Lappland i ett fält av Silver, en röd vild man som står med en krans av grön björk på huvudet och runt om i landet, håller i sin högra hand, en klubba vilar på axeln. Den vilda mannen förekommer främst på flera mynt som publicerades vid Karl Ix: s kröning och ingår i Karl IX: s begravningståg tillsammans med landskapet Weisterbottens vapen i vapnen för Norbottens län och tillsammans med de virtuella vapnen i Wisterbotten och Aangermanland i länet i länet.

Vapen för Västerbottens län. Använda vågkurser fyra gånger, uppdelade i blått, silver, rött, silver och blått. Medelpads vapen innehöll en svart bäver på silverfält i "som Gustav Vasa", men ändrades i tal. Tillsammans med landskapsvapnet Xntygermanland i vapnet för Västernorrlands län.

Norrbotten från sju vågskjul av blått och guldfält med blå vänster sned stam. Ett nytt landskapsvapen som identifierades av N Xntrke i ett rött fält, två korsade pilar av guld med silverspetsar, i varje vinkel, åtföljd av en silverrosa. Vapnet skapades för Gustav Vasatåget, tillsammans med v-Xvirmland och v-Xvistmanlands landskapsvapen i vapnen för Örebro län.

Sk Xnxne i det gyllene fältet är en röd, upptäckt hilt med en blå krona och en blå vakt, annars ska en användas.

Jämtlands landskapsvapen är enligt blasoneringen: "I blått fält en gående älg av silver med en lyftande falk på ryggen och i posten åtföljd av en vänstervänd upprest hund, båda av guld." Vapnet kröns i likhet med alla landskapsvapen av en hertiglig krona.

Vapnet skapades i samband med Carl X Gustavs gravar och är baserat på Vapenstaden i Malmö. SM xxland i ett gyllene fält är ett rött lejon med en blå vakt, där detta ska hända, och hålls i tassarna upp med en röd hand med en silverpil spets och en båge och svarta strängar. Vapnet skapades för tåg som liknar Gustav Vasa, och innehöll då inte ett lejon, utan rosor och liljor på båda sidor av den större beväpnade tarmen.

Den nuvarande designen i kröningen av Johan III är en del av armarna för Kronobergs län och tillsammans med OLED landskapsarmarna i armarna för Kalmar län. S xxdermanland har ett upphöjt Svart handtag med ett rött vakt i guldfälten, det ska användas i detta. Vapnet skapades för Gustav Vasa-tågen, och det är möjligt att Gripsholm ligger bakom valet av djur.

Identisk med vapnet för S Xntdermanlen County. Det ingår förkortat i vapnen för Stockholms län tillsammans med Upplands landskapsvapen och Stockholmsvapen. Det nationella äpplet av guld är i det röda fältet. Vapnet skapades för Gustav Vasa-tåg, och det nationella äpplet är en symbol för andlig och världslig styrka.