Samhällets krisberedskap ssk

Detta framgår av MSB: s årsredovisning. Räddningstjänsten och dess personal, både heltid och deltid, spelar en central roll. För att ha en bra inverkan på räddningsarbetet är en bra personalförsörjning absolut nödvändig samtidigt, eftersom det är viktigt att utveckla kompetens och utbilda nuvarande anställda. Det är viktigt att deltidsanställda också har möjlighet att utveckla denna typ av kompetens.

Men det handlar också om att öva och utföra skickliga uppgifter för att skapa och behålla färdigheter. För att få ett effektivt företag behöver du ekonomisk tillgång och möjligheter till övning. Det är behovet inom områdena motion, skolor och motion, eftersom räddningstjänsten behöver utöka sin kapacitet med tonvikt på civil beredskap. Ett exempel är en ökning av nederbörd, vilket leder till fler stenar och jordskred.

Detta innebär att räddningstjänsten behöver stärka sin kärnkapacitet. En sådan förmåga är till exempel NUSAR, MSB: s nationella förstärkningsresurs för Urban search and rescue, som är särskilt utrustad och utbildad för att söka och rädda människor i räddningsinsatser med kollapsade byggnadskonstruktioner orsakade av till exempel naturhändelser, olyckor, olyckor, olyckor terroristhandlingar eller krig.

Ukrainas erfarenhet visar också att hanteringen av oeksploderade ammunition och massolyckor i en fullskalig konflikt ställer ytterligare krav på räddningstjänsten. Men det hänvisar också till tillgången på skydd för räddningspersonal att söka skydd när strid eller fientlig kontroll pågår. För att räddningstjänsten ska kunna möta alla utökade möjligheter och deras infrastruktur måste tillväxt, ledning och kontroll vara tydlig.

Att förklara och planera förutsättningarna för att nå det önskade målet är viktigt eftersom kommuner och kommunföreningar måste planera och planera verksamheten. Det finns mycket att begära här, och förhållandena i Sverige ser olika ut för olika räddningstjänster. Det handlar om vad som ingår i deras avrinningsområde i förhållande till specialiserade förhållanden som hamnar, kärnkraftverk och stora städer, upp till omfattande skogsområden.

Här spelar lokala anställningsvillkor också en viktig roll för förmågan att ha en fungerande verksamhet. Vi ser alltså Socialdemokraterna att det finns möjligheter att stärka räddningstjänsten och ge kommuner och regioner förutsättningar att klara samhällets krisberedskap. Sverige måste vara berett på krisen så att vi kan möta det hot och de risker vi står inför. Med den världssituation vi har idag, som är extremt bisarr och hektisk, måste vi skapa tillförlitlighet - hållbart motstånd i ett långvarigt gemensamt försvar.

För närvarande har Sverige fått en regering som avser att använda mer energi inte bara för militärt försvar utan också för civilförsvar. Krisberedskapen i Sverige kommer att stärkas, i detalj och i bredd, tack vare ett antal åtgärder som Moderaterna och regeringen för närvarande genomför. Med denna regering fick Sverige äntligen en Civilförsvarsminister och återinförde civilförsvarsfrågor till försvarsdepartementet igen.

Vi tycker att det här är bra, och vi tycker att det är tillrådligt att synkronisera dessa problem så att du tillsammans bättre kan bygga ett starkt fullständigt skydd. Sverige har fått en ny struktur för civilförsvar och bättre hantering och samordning av frågor. Det är bra, Det är nödvändigt-och det behöver också lite mer. Tack vare denna regering kommer Sverige att få ett förnyat samhällsansvar och nya förslag om hälsoberedskap, samhällsskydd, livsmedelsförsörjning med mera.

Naturligtvis kommer det också att stärka krisberedskapen. Det finns många saker som du vill lyfta fram när det gäller vår krisberedskap, men jag vill särskilt påpeka det arbete som regeringen gör med att stärka kustbevakningen. Kustbevakningen har fått ytterligare budgetmedel i många år, och transportinfrastrukturen kommer att stärkas under de kommande tre åren, vilket kommer att förbättra och tillgodose behoven hos socialt viktig luftfart för kustbevakningen.

Men det gäller naturligtvis också ambulans och brand och räddning. Detta säkerställer att kustbevakningen fortsätter att spela en viktig roll i vårt gemensamma försvar. Naturligtvis spelar de redan idag en mycket viktig funktion, inte bara i Sverige utan även internationellt. I EU talar vi om det viktiga arbetet med gränskontroll och sjöövervakning i Frontex.

Kustbevakningen utför en liten del av helheten när det gäller att återställa ett starkt svenskt fullständigt skydd. Det är bra att vi fortsätter med detta, särskilt i våra internationella insatser med våra internationella vänner, när Sverige nu blir medlem i NATO. Vi måste öka och sedan upprätthålla ett högt tryck på krisberedskap och civilförsvarsfrågor. Det är viktigt att kunna hantera framtida kriser i fredstid.Men god krisberedskap är också en viktig del av civilförsvaret vid krig.

Jag tror att jag för oss ledamöter fortsätter att trycka på dessa frågor, och jag uppskattar verkligen engagemanget i frågan från mina kollegor från andra partier. Alla måste vara beredda på en kris: att vi förbereder oss hemma och att vi kan hantera i sju dagar utan samhällets hjälp. Jag kunde prata om det här länge, herr President, men inte idag. Jag godkänner utskottets förslag i betänkandet.

Larsson C ANF. Krisberedskapen i samhället, som vi just nu diskuterar, är viktig i de svåra och oroliga tider vi lever i, både i Sverige och i vår värld. Jag går till några av dem. Att krisberedskapen just nu ökar i flera delar av vårt samhälle och att den får en större roll i Sverige är stort. Centerpartiet tycker att det är bra att vi har fått en regeringsminister som ansvarar för beredskapen för den civila linjen, civilförsvaret och problem relaterade till krisberedskap.

Det finns dock vissa saker när det gäller krisberedskap som vi vill se över. Idag finns det tre principer som vanligtvis bygger på när det gäller krisberedskap. Det talar vanligtvis om principerna om närbilder, jämlikhet och ansvar. Redan efter de stora skogsbränderna i Västmanland föreslog MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att närhets-och likhetsprinciperna skulle ersättas av samverkansprincipen.

Försvarshögskolan ansåg i sin tur i utredningen av skogsbränder att ansvarsprincipen inte var lämplig beroende på vad som hände. Således är kontrollen över samhällets beredskap fortfarande baserad på tre principer som inte är avsedda för tal. Principerna bör vägledas av hur samhällets aktörer ska förebygga och hantera olyckor, kriser och sociala störningar, men behandlingen av större händelser har visat att principerna inte alltid fungerar som önskat.

Det finns inte heller några direkta kriterier när en aktör borde ha ansett sitt ansvar i enlighet med ansvarsprincipen. Vi har drabbats av en pandemi de senaste åren. Utifrån detta, som då var en kris, ifrågasattes också och det kan ses att ansvarsprincipen ibland var svår att hålla reda på, och det var svårt att säga vem som slutligen bär det slutliga ansvaret.

Utifrån de bedömningar som kommit in och gällande observationer från koronapandemi och skogsbränder behöver vi nu börja se över dessa tre principer så att de blir relevanta och att vi får tydlig kontroll när det gäller krisberedskap och att vi håller detta med oss när vi tittar på att reparera alla gemensamma försvar i framtid. Cyberhotet är med oss dagligen, och det påverkar alla i samhället.

Detta påverkar företag, kommuner och regioner. Det påverkar oss som individer. Det är oerhört viktigt för samhället att ta ansvar, liksom att arbeta med utbildning och Folkbildning. Staten bär sitt ansvar att arbeta med dessa frågor och att utbilda sig i statliga myndigheter, i näringslivet samt i kommuner och regioner. När det gäller cybersäkerhet och hur man skyddar sig är det viktigt att allmänheten också vet hur man bättre skyddar sig.

Här anser Centerpartiet att staten ska ta ansvar för utbildningen. Ett bra sätt att öka kompetensen och forma vår svenska befolkning är att använda forskningsföreningar i dessa frågor. Det är viktigt för hela samhället att ta ansvar för IT-brottslighet när det är frågor som blir allt viktigare på vår agenda. Att människor har tillgång till elektronisk kommunikation och kan använda social information är viktigt i vardagen, krisen och kriget.

Detta är också viktigt, till exempel för de blå myndigheterna och andra i det offentliga samhället. Då tänker jag först och främst i Rakel radionätverket. Detta måste uppgraderas och framtiden säkras, eftersom vi nu är utrustade med fullt skydd. Ett radiokommunikationssystem bör skapas som är väl utrustat med framtiden, vi kommer snart att träffas. Som en del av januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet förbereddes direktiv för att utreda det nya Raquel-nätverket.

Det är viktigt för den nya regeringen att fortsätta detta arbete och se till att det accelererar. Det är viktigt att regeringen fortsätter att arbeta med att utveckla och skapa en nästa generations kommunikationslösning så att vi inte hamnar i en situation som liknar den vi har idag och den vi hade tidigare, med flera parallella system. Det är viktigt att vi har ett system för att kunna kommunicera i Blåljusnätverksorganisationer.

Vi behöver ett nytt system som är tillförlitligt och säkert, där staten också har tillgång. Utgångspunkten för detta bör vara en lösning där staten har sitt eget nätverk, som också äger och driver, samt köper och lanserar nätverk i kommersiella nätverk av mobiloperatörer. Detta bör ses mot bakgrund av den säkerhetspolitiska situation vi har i vår värld, där vi alltid måste ha så mycket kontroll som möjligt.

Systemet måste kunna hantera mobil datakommunikation och tjänster i mobilnätet. Detta bör vara för användare så att de både kan skicka foton och ringa samtal för att kunna få information så snabbt som möjligt när stora kriser och krig kommer. Ett förändrat klimat påverkar hela samhället, och det är tydligt för alla att vårt moderna samhälle är sårbart för effekterna av ett allt varmare klimat.

Detta leder till mer repetitivt extremt väder som värmeböljor och nederbörd, samt en ökad risk för skogsbränder och översvämningar, ras och förhöjda havsnivåer. Vi ser något i Sverige, men vi ser det också i vår värld. Efter en sommar med flera svåra stormar i vår värld, inklusive i USA, och översvämningar i Tyskland och Belgien, varnade ett internationellt forskargrupp att jorden redan närmar sig och regnskogarna och att sommarisen i Arktis smälter.

Att vädret är extremt i slumpmässiga fall borde inte hantera klimatförändringar, men när extremt väder blir vanligare blir det mer relevant att prata om sambandet mellan extremt väder och klimatförändringar. Klimatförändringarna leder till ett kraftigt växande behov av anpassningsåtgärder och ett nytt hot, som dock ser lite annorlunda ut i Sverige.

Skyfall, höga vattenflöden, översvämningar, värmeböljor och den periodiska torkan som vi har sett de senaste åren kommer till exempel att leda till en betydande försämring av förhållandena, till exempel för jordbruket i hela vårt land. Med tanke på oförutsedda omständigheter och sårbarhet är tillgången på rent dricksvatten också en viktig fråga, inte minst i ytterligare gemensamt försvar.

Vi från Centerpartiet vill se ökad beredskap för att bemöta naturkatastrofer och kriser i klimatkrisen genomgången spårar bland annat den nationella klimatanpassningsstrategin, så att den uppdateras och tydliggör ansvarsområdena mellan kontrollnivåer och myndigheter för att att öka hållbarheten på detta sätt och göra oss till ett mer tillförlitligt samhälle, där klimatanpassning tydligt ingår i det övergripande skydd som vi nu bygger igen.

Krisberedskap och återuppbyggnad av fullt skydd är oerhört viktigt för Centerpartiet. Vi kommer att insistera på dessa frågor i riksdagen och som förberedelse för det försvar som för närvarande arbetar och kommer att lämna in våra rapporter i framtiden. Avslutningsvis vill jag godkänna reservationen för Centerpartiet 1 och önska mina kolleger i utskottet, herr talman m.

fl. en glad och trevlig påsk! Starbrink L anf. Diskussionen visar att det finns en stor och gemensam vilja att ta ansvar för Sveriges krisberedskap. Detta är mycket trevligt, eftersom Sverige som land naturligtvis borde vara väl rustat för att möta kriser och till och med krig. Tyvärr är vårt civilförsvar - som militären - försummat. Därför är det en hög prioritet att göra våra medborgerliga förmågor starkare.

Det fruktansvärda och våldsamma kriget i Ryssland mot Ukraina och den aggressiva tonen riktad mot väst, inklusive Sverige, har dramatiskt förändrat vårt säkerhetsläge. Krig är naturligtvis en av de mest hemska som vi kan föreställa oss. Vår medborgerliga beredskap måste ta hänsyn till detta, men också för andra situationer som utmanar vårt samhälle. Jag tänker på klimatrelaterade kriser, cyberattacker, nya pandemier och andra hälsorisker.

Tyvärr kan listan över saker vi måste vara beredda på Ta mycket lång tid att göra. Regeringen pekar på den pågående utvecklingen av civilförsvar och krisberedskap och att detta naturligtvis bör fortsätta och påskyndas under de kommande åren. Det allmänna skyddet och besluten i propositionen, som antogs efter det, ger huvudriktningen för det pågående arbetet med civilförsvar. Vi är på rätt väg, menar jag.

Ett brett spektrum av bra initiativ har antagits och tagits i Sverige. Och ett antal studier tittar på hur beredskapen kan stärkas-ur olika perspektiv.

Syftet med svensk krisberedskap är att värna befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

Vi följer alla händelserna i Ukraina, och vi är förvånade över de fruktansvärda saker som människor där tvingas uppleva, men också på grund av den enastående förmågan att konfrontera civilbefolkningen, liksom utställningen av landets ledarskap och försvarsstyrkor. Det är imponerande. Det är också tydligt hur oerhört centralt det är, med grundläggande infrastruktur och att nödvändiga offentliga tjänster kan upprätthållas även om människor är utsatta och befinner sig i en mycket sårbar position.

Jag tror att vi kan lära oss mycket av det som händer i Ukraina och av hur det ukrainska folket står inför det krig de står inför. Mycket görs och vi har tagit flera viktiga initiativ. Pettersson-ANF. Jag vill börja med att säga att jag naturligtvis ligger efter alla socialdemokratiska reservationer, men jag väljer här att godkänna reservation nr 4.

Som redan nämnts diskuterar vi här i eftermiddag rapporten från 7: e Försvarsutskottet, som är en övningsrapport om rörelser från den allmänna övningsperioden. Samhällets krisberedskap är ett mycket vitt ämne som innehåller mycket. Det är svårt att få allt i tal. Det handlar faktiskt om hur starkt vårt samhälle är. Hur väl rustade vi är för att hantera kriser är en bra prismätare för hur starka vi är som land.

Vi har någon att arbeta med här. Vi har påverkats av ett antal situationer de senaste åren då krisberedskapen har prövats i varierande grad. Det fanns skogsbränder och översvämningar, och inte så länge sedan fanns det ett trafikstopp i E, vi kan se och lära av misstag i dessa fall. Vi kan lyfta fram bra exempel på var de finns. Men självklart har vi en del att utveckla, inte minst när det gäller ansvar och myndighetsfrågor.

Mrs Speaker! Klimatförändringarna ställer nya krav på hela samhället. Arbetet med förebyggande och förberedande åtgärder bör stärkas. Det innebär bland annat att se över VA-system, dricksvatten, livsmedelsförsörjning, brandrisk och översvämningsåtgärder. Katastrofberedskapen bör stärkas och den nationella klimatanpassningsstrategin bör uppdateras samt inkludera klimatanpassning i full skyddsberedskap.

Strategin för krisberedskap ska delas in i ett förebyggande perspektiv och ett behandlingsperspektiv. Om du har utgångspunkter är målen för krisberedskap dels att minska risken för olyckor och kriser, dels att skydda människors liv och hälsa och grundläggande värderingar som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Detta uppnås genom att upprätthålla socialt viktiga aktiviteter och begränsa eller helst förebygga skador på egendom och miljö när olyckor inträffar och krissituationer uppstår.

Krisberedskapsarbetet bör också bidra till att minska lidandet och konsekvenserna av allvarliga olyckor utomlands. Här måste vi bland annat stärka det skandinaviska samarbetet för att säkerställa ett gott och effektivt samarbete i krissituationer. Ett starkare och mer organiserat samarbete med våra grannländer längs norra norra linjen är en viktig del i utvecklingen av beredskapen i våra gränsområden.

Möjligheten att fortsätta att utföra socialt viktiga aktiviteter även i upplopp har redan nämnts här på avdelningen. Detta bör vara en central del av krisberedskapen. Detta arbete bör präglas av ett perspektiv på alla risker, där sårbarheter i viktiga funktioner identifieras, kartläggs och hanteras. På detta sätt stärker vi vår grundläggande tillförlitlighet i samhället, vilket också är en grundläggande förutsättning för civilförsvar.

Civilförsvaret, som nu måste stärkas, kommer också att bidra till samhällets förmåga att hantera fredstidssituationer. Civilförsvarets planering kommer att baseras på krisberedskapsarbete. Därför måste samhällets krisberedskap och civilförsvar stärkas ömsesidigt. En viktig del av en fungerande krisberedskap och ett starkt civilt försvar är ett starkt civilt samhälle.

Vi ser detta inte minst i Ukraina. En välorganiserad befolkning bidrar mest till att stärka sociala funktioner under kris och krig. En välutbildad befolkning är i slutändan det som ger demokrati och motstånd mot desinformation. Starka folkrörelser stärker vårt försvar i kris och krig. Sociala kontakter mellan människor har skapats där, vilket är så viktigt för ett hållbart samhälle.

En del av forskningen i Sverige har gjort stora insatser för att förbättra hemberedskapen. För närvarande är företagen under mycket press och en massiv minskning av statliga bidrag. Att skära ner folkbildningsbidrag vid den tid vi lever i nu verkar otänkbart, för att inte säga kontraproduktivt. Framtida stöd till utvecklingen av det svenska civilsamhället är av största vikt.

Företagens roll i akutarbete är också avgörande. Ett förberett näringsliv gör vår beredskap starkare. En undersökning som Combitech gjorde för ett år sedan visade att det finns allvarliga brister idag, men också en stor önskan om förbättringar. Undersökningen visade att endast 10 procent av svenska företag är redo att hantera stress i samhället, medan 70 procent vill lära sig mer om vad deras roll är under stress och vad de kan bidra med.

Det här är mycket alarmerande siffror och en mycket stor uppgift att lösa. Därför föreslår vi, Socialdemokraterna, att regeringen tillsätter en ny myndighet för utveckling och efterföljande företagsberedskap, för att anta ett starkt långsiktigt Socialt förhållningssätt till planering av företagsberedskap, roll och ansvar.Om vi menar allvar med ett hållbart samhälle behöver alla hjälpas åt.

Människor, kommuner, stadsdelsnämnder, regioner, myndigheter, näringsliv, civilsamhälle, riksdag och regering - vi måste alla samordna oss och dra åt samma håll. Vi måste hjälpa dem som behöver hjälp med att bygga sin egen motståndskraft. Kommuner har mycket olika situationer och förhållanden i vårt land. Men krisberedskapen ska fungera ändå, för när en kris inträffar sker den i en av kommunerna.

Då bör förutsättningar ges, både med resurser och kunskap, och statens skyldighet bör ange riktningen och ge förutsättningar för att möta de behov som finns för att skapa ett starkt fullt skydd på lång sikt. Applåder Oskarsson K. D. Anf. Nu har vi att göra med betänkandet från 7: e Försvarsutskottet, som är relaterat till något viktigt, till exempel samhällets krisberedskap. Detta är också relaterat till civilförsvar.

Som redan har påpekats här är detta relaterat, för om vi har viljan att hantera krig har vi också mycket större förutsättningar att hantera kriser. När det gäller civilförsvaret vill jag betona att vi har mycket att lära av Finland. Det finns också något som finns med i Försvarsutskottets rapport om civilförsvaret, som var före jul. Finland var ett av de få länder som inte minskade varken militärt eller civilt försvar efter det kalla krigets slut.

I Finland, ibland när de vill vara vänliga med oss i Sverige, säger de vanligtvis att de studerade civilförsvar från Sverige. Men Finland har inte stängt av civilförsvaret. Här har vi något att ta med hem och lära oss om hur de organiserar sig där. Detta gäller även saker som förmågan att lagra mat, bränsle och läkemedel. Finland har den bästa motståndskraften.

Det handlar mycket om det, Fru President. Vi måste ha en bättre förmåga att hantera kriser.

Klimatförändringar, it-störningar, pandemier, terrorattentat.

Jag tror att det delvis beror på att Sverige har räddats från krig under lång tid. Det är hemskt när ett land kommer in i ett krig, men det kan också skadas. Vi har en del av detta i vårt land; vi trodde att krigskriser och allvarlig säkerhetspolitik är något som är långt borta och därför minskar beredskapen tillsammans med våra grannländer. Nu befinner vi oss i en situation där vi förstår att säkerhet tillämpas under överskådlig framtid - en politiskt strängare situation som råder.

Som vi har sagt i tidigare debatter är det viktigt att vi lyfter fram militära frågor, betalar för dem och stärker skyddet vid behov. Men Fru President, civilförsvar är också viktigt. Dessa är två sidor av samma mynt. Jag vill ta upp en specifik fråga som rör skogsbrand. Vi har smärtsamma upplevelser här. Jag tillhör dem som har haft äran att sitta i parlamentet i många år.

Jag var här när vi hade stora bränder. Det visade sig, Fru President, att det inte fanns någon beredskap. Det blev särskilt tydligt att det var smärtsamt att se att Sverige, som tillsammans med Finland är landet med flest skogar i Europa, var mycket snabbt på knä. Lyckligtvis fick vi hjälp från Europa. Brandmän dök upp överallt lite överallt.

Vi fick hjälp av Norge med helikoptrar eftersom det visade sig att vi hade för dålig beredskap för dem. Sedan dess har det skett en förbättring, vilket vi indikerar här. Inköp görs från MSB helikoptrar, och detta är viktigt. Jag vill fortfarande påminna dig om något som jag har tagit med vid många tillfällen.: det finns en regering med statliga helikoptrar som lyssnar på Sjöfartsverkets namn.

Sjöfartsverket är, som det säkert vet, just nu på fem ställen i vårt land. Distributionen över hela landet är bra, och Sjöfartsverket har bra helikoptrar, som var dyra för skattebetalarna. De är typgodkända för att ha en krok under, så de kan hjälpa om det värsta händer. Det fanns bland annat fall i Visby på Gotland när en skogsbrand startade. Då stod den här helikoptern där, men den kunde inte göra någonting.

Så vi kan inte ha det. Vi har kommit långt, och det är bra.