Vad återvinner vi

Mängden avfall i kommunala återvinningscentraler växer ständigt, liksom möjligheterna att återvinna material och bearbeta olika material.

Bortskaffandet av grovavfall sker till exempel för skrot, som skickas direkt till återvinningsanläggningar som kommunerna samarbetar med. Där testas den, sorteras från metalltyp, fragmenteras och slutligen används för att producera nya produkter i olika stål-och metallverk. Trädgårdsavfall som grenar och höstfrukter förädlas genom biologisk bearbetning.

Den kan antingen komposteras för att bli en näringsrik jord eller rotas för att förvandlas till biogödsel och biogas. En del av trädgårdsavfallet går till energiåtervinning. Sten, jord, tegel och keramik blir fyllningsmassor som kan användas i olika former av byggnadsarbete.

Återvinning innebär tillvaratagande av material från avfall.

Wellpapp är en stor fraktion och skickas för bearbetning till en ny wellpapp. Pappersfibern kan återvinnas tid. För närvarande finns det metoder för återvinning av material som tidigare var svåra att återvinna, såsom gips och planglas. Gips är jordad till gipspulver som används vid tillverkning av nya gipsskivor. Planglas återvinns i stor utsträckning som isoleringsmaterial, liksom för nytt glas.

Glas och metall är material som verkligen kan återvinnas så många gånger om de inte är förorenade.

Ändå är sopor och återvinning en ofrånkomlig del av våra liv, som vi behöver få koll på för att leva hållbart och rädda klimatet.

Återvinning av plastmaterial är å andra sidan svårt eftersom plastavfall är en blandning av olika typer av plast, och produkter består ofta av flera kompositmaterial. Forskning visar att mer än 50 miljoner ton plast släpps ut på marknaden i EU varje år. Återvinningsnivåerna för plastmaterial är i allmänhet låga i EU. Andra typer av plast har låga nivåer av sortering och återvinning av materialet.

Resultatet av hela befolkningen gavs av varje svensk ökning av hushållsavfall KG, vilket är fem procent jämfört med detta, motsvarar kg per person och en minskning med fem procent jämfört med detta motsvarar 69 kg per person, vilket är en minskning med tre procent jämfört med deponi, med 6 procent den minskade till 76 tusen ton, vilket motsvarar 7 kg per person.

Deponeringen står för 1,6 procent av den totala behandlingen. Alla siffror kommer från den svenska avfallshanteringen, som en gång släpptes årligen av Avfall Sverige. Läs den i sin helhet här. Förpackning av papper och kartong, wellpapp: ton pappersförpackningar samlades in för att återvinna materialet nedan, motsvarande 17,5 kg per invånare. Metallförpackningar: 18 ton metallförpackningar samlades in för materialåtervinning plastförpackningar: 94 ton plastförpackningar samlades in för materialåtervinning.

Det låter som mycket, men plastförpackningar är en typ av material där många påsar hamnar i papperskorgen istället och därför inte får möjlighet att återvinna. Här är en stor chans till förbättring, tillsammans kan vi göra skillnad. Glasförpackningar: Ett ton förpackningar, konsumerade glasförpackningar, samlades in för återvinning av material, vilket innebär att varje person i Sverige serverade 22,2 kilo glasförpackningar.