Hemkunskap hållbar utveckling

Läs om hur redaktionen arbetar.

I Sverige har skolämnet kunskap om Livsmedelsverkets hushåll och konsumenter, och Folkhälsomyndigheten framstår som en viktig aktör i utbildningen för hållbar livsmedelskonsumtion. Men brister i skolledarnas förståelse för både behov och potentiella kunskapsbidrag utgör hinder för en hållbar livsmedelskonsumtion. Jämfört med hemkunskapsprogrammet innehåller den senaste översynen av läroplanen alltmer abstrakt och komplext innehåll.

För närvarande har ämnet kunskap om hemmet och konsumenterna fått ansvaret att även inkludera ett hållbart utvecklingsperspektiv inom alla ämnesområden: måltidsplanering, matlagning, näring och resurshantering. Genom att utforska läroplaner för hem-och konsumentkunskap, undervisning i åttonde klass klassrummet under terminen, elevernas deltagande och respons, och den uttryckta uppfattningen av lärare genom intervjuer, undersöker Emmali Gisslevik vad det innebär att införa ett perspektiv på hållbar utveckling i hemmet och konsumenten kunskap.

Det är svårt att tolka och komplext - det formulerade livsmedelsinnehållet har utvidgats och berikats på ett sätt som belyser ämnets och matens relevans i utbildningen för hållbar utveckling i skolan.

Inom ämnet hem- och konsumentkunskap (HKK) inkluderades resurshushållning, ställningstaganden vid val och användning av livsmedel och andra varor, samt hur produktion, transport och återvinning av dessa påverkade människors hälsa, ekonomi och miljö i det centrala innehållet (Skolverket, ).

Enligt henne lades samtidigt ett stort ansvar på lärare i ämnet för att tolka och översätta det allt svårare och komplexa kunskapsinnehållet. Ämneslärarna uppfattar sitt ämne som ett starkt och nödvändigt utbildningsbidrag för både människor och samhället som helhet. Dessa inkluderar bristen på etisk och miljövänlig mat och tid för planering, inventering och hantering av rester och avfall.

Det innebär att arbetet med att genomföra hållbar matutbildning ofta är knapphändigt eller fragmenterat, säger Emmali Gisselevik. Positiva förhållanden resultaten av hennes observationer i klassrummet visar att det fortfarande är möjligt att överväga aspekter av hållbarhet som en del av den dagliga ätpraxis.

Streama pedagogiska program för undervisningen i hem- och konsumentkunskap!

Där får eleverna ett brett utbud av matval, vilket skapar positiva förutsättningar, även om eleverna har helt olika sätt att tänka på hållbarhet. Samtidigt har ämnet hushålls-och konsumentkunskap fortfarande en mycket låg status i det svenska skolsystemet. Denna motsägelse kan vara den främsta orsaken till många problem för att uppnå ämnets mål och full potential, säger Emmali Gisslevik.

Avhandlingen genomfördes inom ramen för National Research School on Home and Consumer Knowledge, NFHE.