Skolverket grövre våld

Inspektionerna berörde både kommunala och fristående skolor. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverkets projekt för nationell Skoltillsyn av den svenska arbetsmiljön fungerade brister i den systematiska arbetsmiljön i nio av tio skolor. En vanlig brist ägnades åt riskbedömning i förebyggande syfte, säkerhetsförfaranden och utbildning samt information om hur man ska agera till följd av en plötslig hot-eller våldssituation.

i brott bland elever i 9: e klass. När det gäller effekterna av brott bland niondeklassare är skolan en av de vanligaste platserna. När självrapporterad sårbarhet för sådant våld inträffade inträffade 49 procent av dessa fall i skolan eller skolgården under andelen elever i klass 9, som säger att rädsla för brott fick dem att hålla sig borta från skolan under en hel dag under en hel dag förra året var 7,5%, vilket En liten minskning jämfört med, men något högre än bland flickor, 8,6 procent stannade borta från skolan hela dagen, och motsvarande andel för pojkar var 6,1 procent.

Om du studerar självrapporterad utsatthet för allvarligare våld i allmänhet under en längre tid, så verkar det som att andelen som hävdar att de har utsatts för allvarligare våld och andelen som hävdar att de har begått allvarligare våld har minskat jämfört med början av talet. I början av talet var 6 procent utsatta och 7 procent begick allvarligare våld, enligt skolans brottsutredning.

Motsvarande andel var 4 procent lägre för att utsättas för allvarligare våld och 3 procent för att genomföra en allvarligare brott våld skolenkät om utsatthet och delaktighet i brott, br XX Br XX publicerade en genomgång av allvarligare våld i skolan där bland annat. Efter fält Rapporten visar också att det under åren innan rapporten publicerades hade blivit en samstämmig syn på hur skolor bör göra för att minimera risken för det allvarligaste våldet i skolan, där en nuvarande eller tidigare elev på skolan dödar en eller flera personer i eller i anslutning till skolans lokaler.

Den centrala aspekten är att arbeta för att information om förestående våldshandlingar i skolan kommer till vuxnas kännedom i tid så att de kan agera och förhindra något. Ett bra skolklimat är en viktig förutsättning för hotbedömning. Två av de faktorer som nämns i forskningsstudien är viktiga för att skapa ett fungerande kommunikationsklimat, dels att alla elever har en förtroendefull relation med minst en vuxen i skolan som kan hantera förtroendet och dels att de ger eleverna möjlighet att anonymt På tal om både sina egna problem och sin oro för annat allvarligare våld i skolan beslutade Brå, Riksdagen, den 8 juni att ändra den skollag som regeringen föreslår i propositionen, arbeta i skolan med trygghet och pedagogiskt drickande.

Med hänsyn till, enligt lagtexten, finns det att eleverna har goda förutsättningar att koncentrera sig på lärande. Begreppet säkerhet omfattar både skapandet av en säker miljö och förebyggande och motverkan av kränkningar och arbetsmetoder med normer och värderingar. Vidare står det i den nya lydelsen i skollagen att rektorn ska se till att det förebyggande arbetet i skolenheten syftar till att skapa trygghet och lärande.

Regeringen eller ett organ som utsetts av regeringen får utfärda regler om förebyggande arbete. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti beslutade riksdagen i enlighet med propositionen att göra fler ändringar i skollagen för att säkerställa akademiskt lärande, men mer behöver göras. En säkerhetskultur är en organisations allmänna sätt att tänka och agera i förhållande till säkerhetsrisker och frågor.

Säkerhetsarbetet kan omfatta förebyggande planering, fysiska skyddsåtgärder som skalskydd, risk-och sårbarhetsanalys och personalens medvetenhet. De ska arbeta med säkerhet på olika sätt för olika skoluniformer i skolsystemet och för fritidshemmet. För att arbeta framgångsrikt med självförtroende måste arbetet vara en del av den ordinarie verksamheten i skolan, förskolan och fritiden och känt för alla anställda.

Hur kan det förebyggande arbetet stärkas? Huvudmannen, dvs. Enligt skollagen ansvarar huvudmannen för genomförandet av utbildningen i enlighet med skollagens bestämmelser, de regler som utfärdats i enlighet med lagen och de bestämmelser om utbildning som finns i andra regler, 2 kap. Dessutom innehåller skollagen information om att Arbetsmiljölagen innehåller bestämmelser om krav på en god arbetsmiljö och att det i vissa frågor som rör arbetsmiljön även finns bestämmelser i 5 kap.

Kraven på lokalt systematiskt kvalitetsarbete regleras i 4 kap.Regelverket innebär en skyldighet för varje huvudman i skolväsendet att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla undervisningen på huvudnivå. Det relevanta arbetet bör också utföras på förskole-och Skolnivå. Kapitel 4. Fokus på systematiskt kvalitetsarbete ska vara att de nationella mål som finns för utbildningen i skollagen och andra regelverk respekteras.

Arbetet ska dokumenteras Kapitel 4. I enlighet med förslagen i ovan nämnda proposition har riksdagen ett skoljobb med trygghet och pedagogiskt stöd. Arbetsmiljölagen innehåller bestämmelser om krav på en god arbetsmiljö. Arbetsgivare har en långsiktig skyldighet att arbeta förebyggande med arbetsmiljöproblem. Arbetsgivaren måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra att arbetstagaren utsätts för hälsa eller olyckor.

En av utgångspunkterna är att allt som kan leda till ohälsa eller olycksfall bör ändras eller bytas ut, så att risken för ohälsa eller olycksfall elimineras. Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sådant sätt att det leder till ett arbetsmiljömöte som föreskrivs i kraven på en god arbetsmiljö Kapitel 3. Flera myndigheter har uppdrag som rör arbetsmiljö och säkerhet i skolväsendet.

Till exempel har både Skolinspektionen och arbetsmiljöverket tillsyn över skolor. Skolinspektionen övervakade vad som borde göras i skolan, särskilt. I synnerhet flera olika myndigheter, bland annat Skolverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Skolverket har också i sina instruktioner ett uppdrag att stödja kommuner och andra direktörer i deras arbete med säkerhet och krisberedskap, avsnitt 18 i föreskrifterna [] med instruktion för Skolverket.

Barn i förskola och elever på fritids omfattas inte av Arbetsmiljölagen, 1 kap. Enligt skollagen är dock huvudmannen ansvarig för att även erbjuda en god miljö. När flera myndigheter arbetar inom samma område är samarbete viktigt. Att flera olika myndigheter berörs och att lagstiftning som påverkar arbetsmiljön i skolan finns i både skol-och Arbetsmiljölagen kan vara stark, men det finns också risk för överlappning och glapp i utförandet av uppdrag och därmed oklarheter för lämpliga åtgärder.

Det kan till exempel vara svårt för rektorer att navigera i kvaliteten på information och stödmaterial om skolsäkerhet som tillhandahålls av flera olika myndigheter. Utnämning för att förebygga och motverka våld i skolsystemet kan organiseras av organisatoriska samarbetsorgan på lokal eller regional nivå? Verksamheten i skolsystemet ska vara säker för alla som stannar där. Hot, våld och kränkningar mot barn, elever, lärare och annan personal ska aldrig accepteras.

Vid uppmärksammade attacker i den svenska skolmiljön var gärningsmannen oftast ung och hade problem med psykisk ohälsa på olika sätt, och i vissa fall fanns kopplingar till våldsbejakande extremism. Våld i skolmiljön är ett utbrett problem och berör flera aktörer. Flera myndigheter har en roll och ansvar för att upptäcka, förebygga och förebygga brott i skolsystemet.

Det är i skolmiljön som människor uttrycker eller signalerar sin avsikt att begå våldshandlingar utanför skolan. Till exempel kan skolpersonal eller andra studenter uppmärksamma ett planerat brott. Problemet när flera aktörer är ansvariga är risken för osäkerhet om vem som tar ansvar i denna situation. Detta kan orsaka brist på ledning och initiativ.

Arbetet med att förebygga och förebygga våldssituationer innefattar riskbedömningar. Vid sådana riskbedömningar kan skolor, förskolor och fritidshem behöva samarbeta med andra aktörer, bland annat Polis, socialtjänst och hälso-och sjukvård. När det gäller direktörer med flera operationer, dvs. För kvalificerade riskbedömningar finns ett strukturerat lokalt samarbete där aktörer möts med regelbundenhet.

Det finns redan forum och samarbete om brottsförebyggande på lokal nivå. Till exempel har Polismyndigheten samarbetsavtal för brottsförebyggande med de flesta kommuner i landet.

Det finns också samordningsfunktioner på regional nivå, till exempel i distriktets administrativa råd. Det finns dock ett behov av ytterligare utveckling av samarbetet. Ett väl fungerande samarbete mellan till exempel polis, skola, socialtjänst, vårdgivare, hälso-och sjukvård och i vissa fall säkerhetspolisen är också avgörande för att förebygga, upptäcka och förebygga allvarliga brott.

I säkerhetspolisens uppdrag ingår bland annat att skydda demokratin.I lagrådsremissen kommunstyrelsens ansvar för brottsförebyggande arbete, som beslutades den 16 juni, föreslår regeringen att en ny lag införs som kräver att kommunerna arbetar och tar ansvar för brottsförebyggande problem på ett sådant sätt att att effektivisera det allmänna arbetet med brottsförebyggande arbete i samhället.

Detta föreslås bland annat. Funktionens uppgift bör i synnerhet. Det är nödvändigt att specificera hur den operativa verksamheten i samband med brottsproblem och brottsbekämpande frågor ska fungera i förhållande till lokala och regionala skillnader och förhållanden. När det gäller skolsystemet är det också viktigt att ta hänsyn till att det finns separata rektorer och utbildningsarrangörer som bedriver kontraktsundervisning i skolsystemet.

Det bör också vara tydligt vilken instans som ska kontaktas av rektorer, lärare, förskollärare, hälsoombud eller socialsekreterare när en person med riskbeteende identifieras i skolsystemet så att åtgärder kan genomföras snabbt. Det kan till exempel handla om att skolan behöver hjälp med en akut riskbedömning avseende en person som visat störande beteende. För att den operativa verksamheten ska fungera kan det finnas behov av att myndigheter och andra aktörer som ingår i ett samarbete delar data med varandra.

Sådan information kan betraktas som konfidentiell eller en tystnadsplikt. För närvarande pågår ett omfattande utrednings-och lagstiftningsarbete för att förbättra möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter och andra. Till exempel har regeringen tillsatt en utredning som kommer att presentera förslag för att förbättra möjligheterna till informationsutbyte med brottsbekämpningsregimen.

Begäran kommer att analysera och lämna förslag om att förbättra möjligheterna till informationsutbyte till brottsbekämpande organ för andra myndigheter och deltagare. I den mån det är nödvändigt att dela uppgifter med andra aktörer än brottsbekämpande organ i operativa samarbetsorgan kan det krävas konstitutionella ändringar som säkerställer detta.

Skolpersonal kan behöva ha särskilda befogenheter i vissa situationer. Rektorerna och lärarna i grundskolan och motsvarande skoluniformer samt gymnasiet och gymnasiet har idag befogenhet att använda vissa disciplinära åtgärder. Disciplinära åtgärder som regleras av skolan är utvisning från klassrummet, karantän, skriftlig varning, tillfällig omlokalisering, tillfällig placering i en annan skolenhet, avstängning och bortskaffande av anläggningar Kapitel 5.

Syftet med disciplinära åtgärder är att säkerställa elevernas säkerhet och att studera den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och säkerhet, stöd. Endast några av de disciplinära åtgärderna kan användas i förskoleklassen. Disciplinära åtgärder ska inte användas i förskolan. I vuxenutbildningen kan rektorn eller läraren vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder som är motiverade för att säkerställa elevernas säkerhet och lärande eller korrigera en elevs beteende för en beteendestörning.

Dessutom bör arbetsordningen vara tillgänglig för varje skolenhet. Kapitel 5.

Inrymningsplan mall

Arbetsordningen gäller inte för förskola och Vuxenutbildning. Således finns det lagstiftning som gör det möjligt att förhindra skador genom att låta rektorer och lärare vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder för att säkerställa elevernas säkerhet och lärande eller att hantera elevens beteende att uppröra. Riksdagen har också, efter förslagen i ovan nämnda proposition, ett arbete på en skola med trygghet och pedagogiskt stöd.

Skollagen klargör att sådana åtgärder innefattar behörighet att fysiskt ingripa mot avdelningen för trakasserier, kränkningar, kränkningar eller andra störningar. En sådan åtgärd kan dock endast vidtas om den står i rimlig proportion till dess syfte och andra omständigheter. Alla anställda måste också bortskaffas från anläggningar som används på ett sätt som är störande för utbildning, stötande för studenter eller personal eller som kan utgöra en fara för utbildningens säkerhet.

Definitionen av grovt våld i rapporten definierar grovt våld i skolan som fysiskt våld som har resulterat i skador och behov av vård. Eftersom det inte alltid framgår av polisvårdsutredningar att de händelser som ingick i studien rapporterades, genomfördes en balanserad bedömning av dessa fall baserat på skador, våldets allvar och förekomsten av vapen.

Rapportens definition av våld i skolan är således främst begränsad till fysiskt våld av allvarlig karaktär, vilket sannolikt kommer att betraktas som allvarligt våld eller mord och mord, inklusive stämningar och utbildning. Sammanfattningarna visar att mer grovt våld i skolan är ett begränsat fenomen. Resultaten av denna studie visar att allvarligt våld som leder till skador som kräver vård är ett begränsat fenomen.Resultaten från huvudundersökningen visar till exempel att 3 av 4 skolor inte hade något allvarligt våld alls under det senaste skolåret, och under de fyra år som valts ut för att studera polisfall av allvarligt våld i skolan identifierades cirka 50 händelser per år.

De allvarligaste fallen av allvarligt våld, där det finns en fara för liv och hälsa, är mycket få i skolmiljön. Skolbrottsutredningen visar dock att skolan är den vanligaste platsen där grovt våld kan upplevas bland sommarbarn: 2,4 procent av pojkarna och 1,5 procent av flickorna hävdar att de har utsatts för våld som krävde någon form av Vård och att den senaste händelsen inträffade i en skolmiljö.

Det innebär att nästan hälften av alla allvarliga våldshändelser som påverkar året inträffar i skolan. Vissa grupper av barn är mer utsatta än andra registrerade skolvåldshändelser, och i de händelser som anges i huvudundersökningen verkar det som att knappt 9 av 10 är öppna och mer än 9 av 10 gärningsmän är pojkar. Resultaten visar också att antalet våldsamma händelser blir mindre, men allvarligare, ju äldre eleverna är, och det är bland de äldsta barnen som det finns både offer och förövare av dödligt våld av olika slag.

Resultaten visar också att svårighetsgraden av händelser är relaterad till både kön och ålder; Pojkar och äldre barn är mer benägna att vara allvarligt våldsamma än flickor och yngre barn. Sub visar också att det finns skillnader i sårbarhet för våld i skolan mellan grupper av människor. Till exempel är sårbarheten för grovt våld i skolan fem gånger högre bland dem som hävdar att de har blivit mobbade.

Elever som utsätts för grovt våld i skolan utsätts också kraftigt för andra brott, som mildare våld, hot och sexualbrott. Deltagande i olika typer av brott och beteenden är också mycket vanligare i gruppen. Flickor som utsätts för grovt våld i skolan är mer benägna än pojkar som också utsätts för andra brott. En stor del av de utsatta har också kriminella vänner och en mer tillåtande inställning till brott.

Inrymningsplan förskola

Bland dem som blev allvarligt misshandlade i skolan var det nästan fyra gånger mer sannolikt att visa allvarligt våld. Grovt våld i skolan är ojämnt fördelat mellan skolor, resultaten av polisanalysen redovisade incidenter av grovt våld i skolan och huvudundersökningen, och visar också betydande skillnader i förekomsten av våld mellan olika skolor.

Kommunala skolor och skolor i områden med socioekonomiska problem påverkas mer. Gymnasieskolor har också större inverkan på allvarligare våld i skolan. Samtidigt inträffar många av de allvarligaste händelserna bland gymnasieskolorna, eftersom allvaret i händelserna ökar med åldern. Våldets natur i ett fraktskolaförhållande beaktas för de vanligaste omständigheterna, ett typiskt fall av allvarligt våld i skolan kännetecknas av en händelse som inträffar mellan två pojkar som är studenter, i ett gemensamt utrymme, i en kommunal Gymnasium.

Våld sker lika ofta med vapen eller stöd som utan. De allvarligaste fallen, som leder till livshotande skador eller till att någon dör, kännetecknas vidare av att våldet mestadels involverade någon typ av vapen, vanligtvis en kniv. De omständigheter som finns i de fall som har en skolattack, varav de flesta rapporterades i det förberedda testet, överensstämmer till stor del med tidigare studier.

På många sätt talar vi om unga pojkar med våld och ett vapenintresse som känner sig orättvist behandlade och som skrev på nätet att de planerade att begå en skollag. Vissa brottslingar har ett stort behov av stöd, resultaten visar också att brottslingar är relativt vanliga. Tidigare forskning har också kopplat psykisk sjukdom och våld i skolan av barn med högre psykisk sjukdom eller ett komplext problemmönster som involverar våldsamma händelser i större utsträckning.

De som är ansvariga för dessa allvarligaste händelser har olika typer av diagnoser, behöver stöd eller lider av psykisk sjukdom. Det framgår också av de öppna svaren i huvudundersökningen att det finns ett tidigare känt problem om människor som utövar allvarligt våld, och att de också upprepade gånger är skyldiga till våld och andra problematiska beteenden. Grovt skolvåld har inte ökat totalt, resultatet av rapporten visar att det inte verkar ha skett någon ökning av grovt skolvåld de senaste 15 åren.

Andelen elever i årskurs 9 som påstår sig ha blivit misshandlade i skolan, tvärtom, tvärtom, det har skett en nedgång under åren, som sedan gick över en period med oförändrad andel som påstår sig ha varit nakna, men på en lägre nivå än under tal.Dessutom ger information från hälso-och sjukvården om barn och ungdomar som fått våldsstöd stöd för en nedgång genom åren - och en liten ökning fram till efter det.

Förändringen över tid beror på en minskning av sårbarheten bland pojkar. Flickors utsatthet för grovt våld i skolan har varit stabil under hela perioden - därför utsätts flickor för de flesta våldshändelser nu jämfört med tidigare. Det finns stöd för en ökad tendens att anmäla antalet polisanmälningar som rör grovt våld i skolan, högre i denna rapport än i den tidigare Br XX-rapporten. Även om det finns vissa skillnader i metoden kan de inte förklara den stora skillnaden i nivåer.

Ökningen kan till viss del bero på en ökning av antalet händelser, men det finns indikationer på att ökningen beror på en ökad trend mot rapportering. I en skolbrottsutredning ökade till exempel andelen incidenter som anmälts till polisen från 15 procent till en fjärdedel. Detta stöds också av att skolan ligger bakom en växande andel polisanmälningar nu än tidigare.